Snytbaggens Skadeverkningar i Skogsbruket

Snytbaggen är en insekt som årligen orsakar skogsbruket stora skador. Snytbaggen lockas till färska hyggen där de använder stubbarna som yngelplatser och gnager på de nysatta plantorna, vilket ofta resulterar i att plantan dör.

Högriskperioder för Snytbaggeangrepp

De första åren efter kalavverkning och plantering är risken för snytbaggegnag störst. Man har sett att försommaren första året och hösten året därpå ofta är störst risk för gnag, därefter minskar risken. Risken för snytbaggeskador är störst i södra och östra delarna av landet, men de förekommer i hela landet. Snytbaggen kan flyga lång, men flyger oftast bara en kort tid på försommaren. De äter många hyggesväxter, men föredrar barrträdsplantor. Plantan dör när den blir ringbarkad, d.v.s. barkgnaget löper runt hela stammen.

Alternativa Metoder för Skydd mot Snytbagge

Idag har kemiska skydd mot snytbagge helt fasats ut. I stället får man ta till andra metoder för att skydda sina plantor. Vid plantering efter markberedning bör plantan sättas i ren mineraljord för att minska risken för snytbaggeangrepp, det kallas att snytbaggen har "torgskräck" och den undviker att utsätta sig för fara. Man kan även vänta ett par år innan plantering (hyggesvila).

Mekaniska Skyddsmetoder för Plantor

Plantorna kan behandlas med ett mekaniskt skydd, och behandlas i regel redan på plantskolan så att plantan är behandlad vid plantering. Det går även att efterbehandla plantor i fält med hjälp av en ryggspruta som tål partiklar.